Frågor och svar om vp-konto

Nedan finner du svar kring det mesta du kan behöva veta om vp-konton. Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta oss eller din bank.

Vp-konto

1) Vad är det för skillnad på att ha värdepapper i depå eller på vp-konto?

Att ha värdepapper registrerade på vp-konto innebär att investeraren själv är registrerad som ägare i våra register.

Att ha värdepapper i depå innebär att investeraren lämnar i uppdrag åt en bank eller fondkommissionär att registrera sina värdepapper i ett depåsystem. Banken/fondkommissionären kan i sin tur välja hur investerarens värdepapper ska vara registrerade i vpc-systemet. När investeraren har värdepapper i depå är det vanligt att banken/fondkommissionären är registrerad hos oss som förvaltare för värdepapperen "i ägares ställe". Banken/fondkommissionären kan även välja att registrera investeraren som ägare i vårt register på ett så kallat servicekonto.

Oavsett på vilket sätt investerarens värdepapper är registrerade ska investeraren alltid kontakta sin bank/fondkommissionär vid frågor kring sitt konto eller sina värdepapper.

Vad är det för skillnad på att ha värdepapper i depå eller på vp-konto?

2) Kostar det något att ha vp-konto?

Första vp-kontot är kostnadsfritt. En faktura, som avser administrationskostnad, skickas ut om du har fler än ett ordinärt vp-konto med innehav per den 31 december.

  • 1 st vp-konto: 0 kr/år
  • 2 st vp-konton: 50 kr/år
  • 3 st vp-konton: 75 kr/år
  • Samägarkonto: 75 kr/st per år.

Vi tar inte någon avgift för pantkonton eller så kallade apportkonton som skapas vid emissioner.

Om du vill samla dina värdepapper på ett enda vp-konto ska kontakta ditt kontoförande institut (det vill säga den bank eller fondkommissionär som vp-kontot är anslutet till). För att du ska slippa årsavgiften måste du avsluta vp-kontot före årsskiftet.

3) Hur gör jag för att ändra min adress m.m på vp-kontot?

För att göra ändringar på ditt vp-konto måste du vända dig till den bank/fondkommissionär som öppnade kontot åt dig. Vi kan tyvärr inte göra några registreringar på ditt/dina konton.

4) Jag har ett samägarkonto, vad innebär det?

Flera personer kan gemensamt äga innehavet på ett vp-konto, ett så kallat samägarkonto. Ett samägarkonto öppnas och avslutas via en bank eller fondkommissionär (s.k. Kontoförande Institut, KI). En förteckning över samtliga delägare ska lämnas till KI när samägarkontot öppnas för arkivering hos dem. Vi får därför inga uppgifter om vilka som är delägare på samägarkontot när kontot öppnas.

I de fall där vi inte har erhållit uppgifter om vilka som är delägare på samägarkontot, erhåller företrädaren en blankett där han/hon kan redovisa tre stycken delägare. Om antalet delägare är fler än tre går det bra att kopiera blanketten eller förteckna övriga delägare på annat sätt. Observera att om begärda uppgifter inte lämnas eller är ofullständiga kommer vi uppge företrädaren som enda ägare på kontrolluppgiften till Skatteverket.

I de fall där vi har erhållit uppgifter om vilka som är delägare erhåller företrädaren en blankett med förtryckta uppgifter. Om de förtryckta uppgifterna på bifogad blankett är korrekta, och även ska gälla för beskattningsår, behöver företrädaren inte skicka tillbaka blanketten till oss. Om de förtryckta uppgifterna inte är korrekta och företrädaren vill korrigera exempelvis adressuppgift, andelstal i procent eller nytillkomna respektive strukna delägare ombeds företrädaren inkomma med korrigering av uppgifter till oss inom angiven tid.

När vi har registrerat fördelningen av innehavet kommer kontrolluppgifter att lämnas till Skatteverket för varje enskild delägare.

5) Hur köper och säljer jag värdepapper på mitt vp-konto?

Om du vill köpa och sälja värdepapper gör du det enklast via din bank eller fondkommissionär (Kontoförande Institut, KI) som öppnade ditt vp-konto. Du kan också ge ett annat KI fullmakt att köpa/sälja åt dig. Köporder alternativt säljorder lämnas till det KI som du vill anlita.

Euroclear Sweden utför inga uppdrag som gäller köp eller försäljning av värdepapper. Vi har heller ingen uppgift om köp- eller säljlikvider, den uppgiften har endast KI:t.

6) Hur får jag reda på anskaffningsvärdet?

Om du vill veta anskaffningsvärdet (köpkursen) på värdepapper som har sålts och saknar avräkningsnota ska du kontakta banken/fondkommissionären som gjorde inköpet för din räkning. Observera att Euroclear Sweden inte har information om anskaffningsvärde eller försäljningsintäkt.

7) Vad är ett omläggningskonto?

I oktober 1990 ersattes all fysisk hantering av aktieägarbevis med Euroclear Swedens elektroniska värdepapperssystem. Nuförtiden registreras aktier på vp-konton. 

Under konverteringsfasen visste vi inte vilket kontoförande institut, dvs. bank eller fondkommissionär, som investerare ville behålla. Därför placerades aktierna på ett tillfälligt vp-konto, så kallat ”omläggningskonto”. Så länge aktierna ligger kvar på omläggningskontot har inte investeraren tillgång till sina aktier och kan inte sälja dem. 

För att kunna omvandla omläggningskontot till ett vanligt vp-konto måste du som investerare välja ett kontoförande institut som sköter kontot för din räkning. Det kontoförande institutet kan underlätta och säkerställa att betalning sker direkt till ditt konto. 

Innehavsförändringar

8) Hur går en aktieaffär till?

Så här går det till när aktieaffären registreras hos Euroclear Sweden. Aktier flyttas från säljarens till köparens konto. Samtidigt flyttas pengar mellan bankerna.

Hur går en aktieaffär till?

9) Hur köper och säljer vp-kontohavare värdepapper?

Vp-kontohavare som vill köpa och sälja värdepapper gör det enklast via sitt kontoförande institut (KI), det vill säga den bank eller fondkommissionär som vp-kontohavaren har anlitat för att kontoföra sitt vp-konto. Vp-kontohavaren kan också ge ett annat KI fullmakt att köpa/sälja åt honom/henne. Köporder alternativt säljorder lämnas till det KI som vp-kontohavaren vill anlita.

Euroclear Sweden utför inga uppdrag som gäller köp eller försäljning av värdepapper. Vi har heller ingen uppgift om köp- eller säljlikvider, den uppgiften har endast KI:t.

10) Vad är en avräkningsnota och vem tillhandahåller den?

Dagen efter en affär får vp-kontohavaren en avräkningsnota från sitt kontoförande institut (KI), det vill säga en bank eller fondkommissionär. Avräkningsnotan visar bland annat till vilken köp-/säljkurs affären gjordes och vilken dag som är likviddag.

Uppgift om köp-/säljkurs registreras inte på vp-kontot. Den uppgiften har endast vp-kontohavarens KI.

11) Vad innebär likviddag?

Likviddagen är den dag då innehavsförändringen bokförs på vp-kontot och vp-kontohavaren erlägger eller erhåller betalning. Likviddagen kan därför ibland kallas bokföringsdag eller betalningsdag. För närvarande är fondhandelns likvidschema två bankdagar. Det innebär att köpet eller försäljningen bokförs på den andra bankdagen från avslutsdagen. När vp-kontohavaren köper eller säljer värdepapper runt årsskiftet kan det här innebära att vp-kontohavaren lämnar en köporder/säljorder på sitt kontoförande institut (KI), det vill säga sin bank eller fondkommissionär, exempelvis den 29 december, men att köpet/försäljningen bokförs först följande år.

12) Hur genomförs en privat försäljning av värdepapper?

Om vp-kontohavaren väljer att sälja sina värdepapper privat bör säljaren och köparen upprätta ett avtal. I avtalet anges till vilken kurs affären gjordes och vilken dag som är likviddag. Avtalet och en begäran om överföring uppvisas för vp-kontohavarens kontoförande institut (KI), det vill säga en bank eller fondkommissionär, som registrerar själva överföringen av värdepapper från säljarens vp-konto till köparens.

Emissioner

13) Vad behöver vp-kontohavare tänka på vid fondemission eller split?

Vid fondemission eller split behöver vp-kontohavaren inte agera själv. Vp-kontohavaren får en avi som bekräftar att denne fått nya aktier och eventuella fondaktierätter (DR) på sitt vp-konto.

14) Hur tecknas aktier i en nyemission?

För att få delta i en nyemission måste vp-kontohavaren vara registrerad som ägare på avstämningsdagen. Ägare erhåller ett prospekt och en redovisning med inbetalningskort samt en avi som bekräftar att teckningsrätter (TR) bokats in på vp-kontot.

Vp-kontohavare som vill utnyttja sina teckningsrätter och köpa fler aktier i bolaget ska betala de nya aktierna med inbetalningskortet. Vp-kontohavare som enbart vill utnyttja en del av teckningsrätterna kontaktar någon av de emissionsbanker som anges i prospektet. Ibland medföljer en anmälningssedel där vp-kontohavaren själv kan fylla i hur många av teckningsrätterna som vp-kontohavaren vill utnyttja. Vp-kontohavaren betalar då bara för de rätter som han/hon utnyttjar. Emissionsbanken bokar ut teckningsrätterna från vp-kontot och bokar i stället in betalda tecknade aktier (BTA). När emissionen är slutförd bokas de betalda tecknade aktierna ut och aktierna (AK) bokas in på vp-kontot.

Vp-kontohavaren kan välja att sälja teckningsrätterna i stället för att utnyttja dem. Vp-kontohavarens kontoförande institut, det vill säga vp-kontohavarens bank eller fondkommissionär, hjälper till att sälja teckningsrätterna. Om vp-kontohavaren inte utnyttjar sina teckningsrätter under teckningstiden tas teckningsrätterna bort från vp-kontot utan att vp-kontohavaren får någon ersättning.

15) Vad händer om ett bolag vill köpa upp det bolag som vp-kontohavaren har aktier i?

Vid ett uppköpserbjudande får vp-kontohavaren ett prospekt, anmälningssedel och oftast en redovisning som visar vilka aktier som erbjudandet gäller och hur många av dessa som vp-kontohavaren har. I prospektet framgår vilket pris vp-kontohavaren får för sina aktier. Om vp-kontohavaren bestämmer sig för att anta erbjudandet ska vp-kontohavaren skicka in anmälningssedeln till den emissionsbank som tar hand om uppköpet. Emissionsbanken reserverar aktierna på ett speciellt "apportkonto" så länge uppköpet pågår. Utbetalningen av pengarna sköter emissionsbanken.

Om vp-kontohavaren inte accepterar erbjudandet och det uppköpande bolaget fått in 90 procent av aktierna kan de i vissa fall enligt ett särskilt förfarande lösa in aktierna, det vill säga om det uppköpande bolaget äger mer än 90 procent av aktierna kan de lösa in även återstående 10 procent. Detta brukar kallas tvångsinlösen. Värdet av vp-kontohavarens aktier fastställs då i skiljedom eller av domstol.

Om det uppköpande bolaget inte vill fullfölja erbjudandet så återförs aktierna till det ursprungliga vp-kontot av oss.

Utbetalningar

16) Vem får utdelning och när?

Som aktieägare i svenska bolag får man normalt utdelning en gång per år. Aktieutdelningens storlek bestäms av bolagsstämman.

Om vp-kontohavaren är registrerad som aktieägare på avstämningsdagen är han/hon berättigad till utdelning. Avstämningsdagen för utdelning infaller två bankdagar efter bolagsstämman. Utdelningen betalas ut tre bankdagar efter avstämningsdagen om utdelningen är i svenska kronor. Om utdelningen är i euro infaller utbetalningsdagen fem bankdagar efter avstämningsdagen.

17) Hur fungerar det vid ränteutbetalningar?

De flesta räntebärande värdepapper, till exempel obligationslån och förlagslån, har ränteutbetalningar under löptiden. Den som är registrerad som ägare av räntebärande värdepapper på avstämningsdagen är berättigad till ränta. Räntan är ofta förutbestämd och betalas ut 1-4 gånger per år. Utbetalningsdagen för ränta infaller fem bankdagar efter avstämningsdagen.

På så kallade nollkupongare är det inga ränteutbetalningar under löptiden utan priset på nollkupongaren är lägre än det belopp som betalas tillbaka efter lånets löptid.

18) Hur kan vp-kontohavare bevaka vinster på premieobligationer som är registrerade på vp-konto?

Premieobligationer är från och med lån 1, 1996 registrerade på vp-konto. För dessa premieobligationer behöver man inte längre bevaka vinsterna utan de betalas automatiskt ut till avkastningskontot som finns angivet på vp-kontot. Utbetalningen av vinster sker fyra bankdagar efter dragningen. Vp-kontohavare som vunnit får en avi som visar vilka nummer som utfallit med vinst.

Man kan även göra en vinstsökning på Riksgäldskontorets hemsida.

Bolagsstämma

19) Hur gör vp-kontohavare som vill delta på en bolagsstämma?

För att få delta på bolagsstämman måste man vara införd i bolagsstämmoaktieboken. Avstämningsdagen för bolagsstämman är fem vardagar före stämman, eller vid en senare tidpunkt fastställd enligt bolagsordningen. Investerare som har sina aktier registrerade på vp-konto kommer automatiskt med i bolagsstämmoaktieboken. Investerare som har sina värdepapper i depå måste i god tid före bolagsstämman meddela sitt kontoförande institut, dvs. sin bank eller fondkommissionär, att man önskar delta på stämman. Alla måste dessutom anmäla till bolaget att man vill komma på stämman. I annons eller kallelse från bolaget framgår hur man ska anmäla sig.

20) Hur många dagar före avstämningsdagen ska vp-kontohavare köpa aktier för att hinna bli ägare till bolagsstämman?

Antalet dagar mellan avslutsdagen, det vill säga den dag då affären sker på Stockholmsbörsen, och likviddagen styrs av fondhandelns tidsschema för genomförande av affärer. För närvarande är det två bankdagar mellan avslutsdag och likviddag. Vp-kontohavaren måste alltså köpa aktierna två bankdagar innan han/hon blir formellt införd som ägare i våra register.

Årsbesked och avier

21) Vem skickar avier/avräkningsnotor och när skickas de ut?

Dagen efter en affär får du en avräkningsnota från ditt kontoförande institut (KI), det vill säga en bank eller fondkommissionär. Avräkningsnotan visar bland annat till vilken köp-/säljkurs affären gjordes och vilken dag som är likviddag.

Uppgift om köp-/säljkurs registreras inte på vp-kontot. Den uppgiften har endast din bank/fondkommissionär som du anlitade för att sälja pappret.

Om du är delägare i ett samägarkonto får företrädaren all avisering.

22) Vem får årsbesked och när skickas det ut?

Vi skickar under januari ut årsbesked för samtliga vp-konton där det antingen fanns ett bokfört innehav per den 31/12 eller där utdelningar/räntebetalningar har skett under året.

Det innebär att om det bokförda innehavet var noll den 31/12 och det inte har skett några utdelningar/räntebetalningar under året så skickas det inte ut något årsbesked.

För samägarkonton skickas årsbesked ut under januari till företrädaren och under mars till delägarna.

23) Vem kontaktar jag när jag behöver en kopia på ett årsbesked?

Om du inte har fått något årsbesked under januari, trots att du borde enligt ovan, ska du kontakta din bank/fondkommissionär som öppnade vp-kontot. De hjälper dig med att kontrollera adressen och ändra om den är fel. De kan också skicka ut en ny kopia på årsbeskedet.